Vi var 5 personer, som besökte denna oas i skogen.
Först litet historik.
Källslätten nämns i samband med Älvsborgslösen 1571. Under1600 talets första hälft blomstrade gruvdriften i Falun. Bergsmän, med andel i gruva och hyttor, flydde den av roströk förstörda miljön i staden. De anlade bergsmansgårdar på behörigt avstånd från den”förskräckliga” staden. Källslätten blomstrade. Vårdlönnen platerades. Senare under år hundradet anlades fruktträdgården i 5 terrasser samt 2 vattenkonster i densamma.
Linne´s lärljunge Anders Tidström besökte Källslätten 1754 .8 sept. söndag. Genom hans nedteckningar, vet vi hur det såg ut vid Källslätten då.
Mycket har hänt och många ägare har funnits vid Källslätten under 400 år. I min barndom bodde den siste private ägaren A.Mattsson här. Då våra familjer umgicks, har jag och mina systrar många minnen härifrån. 1954 sålde A. Mattsson till Bergslaget, som i rask takt rev de flesta byggnaderna och planterade gran över allt. 1966 kom Tunabygdens fältbiologer till Källslätten. De började röja. 1969 skrevs ett 20 årigt kontrakt med Bergslaget.
Numera vårdas gården av Källslättenföreningen.
Jag hoppas, att min skildring, av vår dag vid Källslätten ska göra flera inspirerade, att besöka denna fantastiska plats.
Ett stopp efter ”flygrakan”, för examination, av den rikliga vägkantsfloran.
Skogsvicker växte i mängder.
Birgit läser på informationstavlan.
Hagarna betas av kor och får.
Ängarna och trädgården slås i slutet av juli.
Vi släcker törsten vid källan.
Lönnen, som Tidström bad för.
Härbret, hässjevirke bestående av gubbar,roor ock stöttor.
Spjutsjön, en vy, som snart är borta.
Bigård och väderstation.
Nya äppelträd, med ursprung från dalaträdgårdar, har planterats.
Man kan undra hur världen ser ut, då dessa står lika brutna, men tillsynes med evigt liv.
Ingrid förundras över ett uråldrigt fruktträd.
Trolldruva.
Körvel.
Läs mer på Källslättens Hemsida
Text och foto: Märta Dahlberg